Tittar över axeln och ser tillbaka på ett liv som utspelade sig för ett helt liv sedan. Och där i periferin sitter han, lika nöjd som han alltid varit. Det är samma liv, inte ett nytt. Bara min förändring som varit livsomvälvande, en livsomställning utan dess like. Kan inte titta i en backspegel, bilen har varit med i en krock och en backspegel finns inte ens kvar. Tittar jag tillbaka så dör jag. Och nu ser jag allt som en gång varit. Mitt framför mig står han
0