Det är så man bearbetar trauman genom att berätta och återberätta, upprepa upprepa Tills allt är återberättat. Tills ens egna ord inte längre kan chocka eller förvåna den egna hjärnan. Tills allt som sägs är bekant och invant. Tills att ingenting längre är minnen gömda i det fördolda, tills allt bara är återberättade trauman som upprepats i all oändlighet. Å bara då, när ingen längre vill lyssna, kommer du inte heller vilja berätta. Alla kommer veta, allt kommer vara berättat. Ingenting kommer någonsin behöva återupprepas. Men det är inte nu, och inte om sju månader eller år. Inte på ett tag men någon gång. Jag börjar med att berätta: jag heter
0