Jag drömde om honom inatt. jag drömde den mest fruktansvärda drömmen hittills, den var allt fruktansvärt komprimerat. Drömmen var så lik verkligheten det var som att den var verkligheten. Det var den också på sätt och vis. Det var julafton och vi var hemma hos honom, min familj var till och med där. Men ingen kunde hjälpa mig, jag skulle bara dit för att hämta min bruna kjol. Den kjol Jessica smsade om. jag skulle hämta den men smög samtidigt in i hans rum för att rota. Tittade i en låda gömd i hans garderob, papper om mig. Läste sms på hans dator. Knullade han andra nu, jag undrade och undrade. Ville bara att han skulle vara kär i mig. Men så kom han hem och undrade vad fan jag gjorde där. kag kände att han hatade mig, men ändå så hade han sex med mig. Jag hade inte sex med honom men han med mig. Jag vill inte använda ordet våldtäkt men jag låg på golvet och grät, och han hade sex med mig, och det brände till och gjorde så ont. Och jag försökte hela tiden ta mig loss, skrek att han skulle sluta, sa nej och nej och nej. Han lyssnade såklart inte, John-John i drömmen ville inte mig något gott. Men det ville inte John-John i verkligheten heller. Alla var där nere på markplan, men ingen kom upp och hjälpte mig. Jessica ville att jag skulle stanna. Men det går inte att stanna när det du stannar för är det som dödar dig. Så jag gick men känslan fanns kvar, sen vaknade jag och nu är den kvar. Nu är känslan verklighet, och drömmen kändes verklig för att den är verklig. Jag är fortfarande kär och det äcklar mig, det är som ett skämt men det är verklighet